Välfärdsbokslutet 2018: Bättre folkhälsa men större skillnad mellan olika grupper
Artikeln publicerades:
Denna nyhet kan innehålla inaktuell information
Det kan bero på att nyheten är publicerad för länge sedan eller att ny information har ersatt denna.
Borås Stad jobbar långsiktigt mot ett socialt hållbart Borås. Den stora utmaningen för vår kommun, precis som stora delar av övriga landet, är att skillnaderna i hälsa ökar mellan olika grupper i samhället.
Sedan 2001 har Borås tagit fram ett välfärdsbokslut som gör det möjligt att jämföra förändringar i hälsa mellan kön, geografiska områden och olika åldersgrupper. Därmed får staden ett statistiskt underlag för planering, genomförande och uppföljning i budgetarbetet.
- Välfärdsbokslutet är ett bra verktyg i arbetet med att kunna prioritera och sätta in resurserna där de som bäst behövs, allt för att jämna ut skillnaderna mellan olika grupper, säger Håkan Eriksson, (C) ordförande i Fritids- och folkhälsonämnden.
Förståelse för omvärldens påverkan
I årets bokslut har flera förändringar gjorts. Där det är möjligt presenteras statistik på mindre geografiska områden än tidigare. Rapporten har också tagit ett nytt grepp kring den sociala hållbarheten genom att tydligare koppla samman den med det globala, nationella och lokala arbetet i form av Agenda 2030, de mänskliga rättigheterna, målområdena för det nationella folkhälsoarbetet och Borås Stads Vision 2025.
- Vi behöver få förståelse för att vår omvärld påverkar oss lokalt i Borås. Det handlar till exempel om de ökade klyftorna men också om trygghet, tillit och hur vi ska få våra invånare att känna sig mer delaktiga i utvecklingen av samhället, säger Kristina Nyberg Smahel, ansvarig för Välfärdsbokslutet och utvecklingsledare på Fritids- och folkhälsoförvaltningen.
Lägre utbildning leder ofta till sämre hälsa
- Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt men skillnaderna mellan olika grupper i samhället ökar, säger hon. Den sociala gradienten, det vill säga utbildning och socioekonomiska förhållanden, är tydlig. De grupper som har en lägre utbildningsnivå har i de allra flesta fall en sämre hälsa. Att ojämlikhet i hälsa kostar är också lätt att inse. Den ohälsa och förtida död som ojämlikheten mellan exempelvis olika utbildningsgrupper representerar handlar inte enbart om mänskligt lidande och förlorade levnadsår utan även om direkta kostnader kopplade till ohälsan i form av produktionsbortfall, sjukvård och sjukskrivning.
Om du har frågor kontakta:
Senast ändrad:
Ändrad av: